Vitbrynad busksparv

Ej att förväxla med vitbrynad sparv.

Systematik
Vitbrynad busksparv Status i världen: Livskraftig (lc)^[1]

Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Familj	Amerikanska sparvar Passerellidae
Släkte	Chlorospingus
Art	Vitbrynad busksparv C. pileatus
Vetenskapligt namn
§ Chlorospingus pileatus
Auktor	Salvin, 1864
Utbredning

Synonymer
Strimhuvad busktangara

Vitbrynad busksparv^[2] (Chlorospingus pileatus) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Vitbrynad busksparv är en liten och knubbig tangaraliknande sparv. Ovansidan är matt olivgrön och undersidan ljusare gulgrön. På huvudet syns svartaktigt på kind och hjässa, vitaktig strupe, ett tydligt vitt ögonbrynsstreck och tjock näbb. Könen är lika. Arten är överlag mycket lik glasögonbusksparv, men denna har en vit fläck bakom ögat och inget ögonbrynsstreck.

Utbredning och systematik

Vitbrynad busksparv förekommer i bergstrakter i Centralamerika och behandlas antingen som monotypisk eller delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Chlorospingus pileatus pileatus – Costa Rica och västra Panama (Volcán de Chiriquí)
Chlorospingus pileatus diversus – västra Panama (östra Chiriquí)

Familjetillhörighet

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp^[4]^[5]^[6]^[7] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.^[7] Samma studier visar också att busksparvarna i Chlorospingus, tidigare placerade i familjen tangaror (Thraupidae), är en del av familjen.

Levnadssätt

Vitbrynad busksparv hittas i skogar och skogsbryn. Där rör den sig i små men ljudliga grupper i undervegetationen, ofta som en del av artblandade kringvandrande flockar.

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.^[1]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Chlorospingus pileatus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.