Kommunen är belägen på den södra sidan av Sydsvenska höglandet. Majoriteten av befolkningen är sysselsatta inom service- och tjänstesektorn samt inom offentlig förvaltning.
Befolkningstillväxten har varit kraftig sedan kommunen bildades på 1970-talet med en ökning på över 60 procent fram till början på 2020-talet. Efter valet 2006 har kommunen styrts av Alliansen, sedan 2014 i koalition med Miljöpartiet. April 2021 lämnar miljöpartiet den styrande majoriteten.
Kommunen är belägen på den södra sidan av Sydsvenska höglandet. Från söder till norr är höjdskillnaden i området ungefär 170 meter. Barrskogsklädd morän täcker berggrunden som i huvudsak består av granit och porfyr. Det förekommer flera stråk av isälvsavlagringar där de mest betydande är Växjöåsen och Dädesjöåsen. Kring sjön Åsnen och i Mörrumsåns dalgång finns finkorniga sedimentjordar där det finns större områden med odlingsmark. Bland större sjöar återfinns Helgasjön, med öarna Helgö och Hissö, norr om centralorten och Åsnen i söder.[9]
Naturskydd
I kommunen finns 28 naturreservat. Delar av ön Hissö blev naturreservat redan 1944 men 2016 blev hela ön, inklusive omgivande vatten och småöar naturreservat. Det är i synnerhet bokskogen, gamla tallar och det rika fågellivet som bedömts ha ett skyddsvärde.[10] Ett annat exempel är Asadomänreservat som skyddades 1956 innan det blev naturreservat 1996. Större delen av området består av myrmark.[11]
År 2022 fanns 40 kommunala grundskolor med ett flertal olika profiler[17] samt sex fristående. Bland de fristående hade flera av skolorna olika profiler däribland Internationella engelska skolan, Växjö islamiska skola och Växjö montessoriskola.[18] Det fanns då tre gymnasieskolor i kommunal regi – Kungsmadsskolan, Katedralskolan och Teknikum.[19] Kungsmadsskolan inkluderar Växjö idrottsgymnasium.[20]
I kommunen finns också Linnéuniversitetet, tidigare Växjö universitet och Högskolan i Växjö. I början av 2020-talet hade universitetet omkring 41 000 registrerade studenter varav 17 000 var helårsstudenter. Vid universitetet bedrivs även forskning.[21] År 2021 var andelen personer med minst tre års eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25-64 år 32 procent vilket var något högre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 29,6 procent.[22]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 97 555 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 22:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Växjö kommun 1810–2020[23][24]
År
Folkmängd
1810
21 600
1850
31 666
1900
36 819
1950
43 516
1960
46 344
1968
56 004
1970
59 019
1980
64 661
1990
69 547
2000
73 901
2010
83 005
2020
94 859
Anm: All statistik baserar sig på dagens kommungräns.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 18 339, eller 21,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 86 970 den 31 december 2014).[25]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Växjö kommun 86 970 personer. Av dessa var 14 190 personer (16,3 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[26]
Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver en naturfärgad bild av S:t Sigfrid, stående, klädd i röd klädnad och med gloria av guld samt hållande i högra handen en kräkla och i vänstra en kyrka, båda av guld.
Växjö stads vapen fastställdes 1939. Efter kommunbildningen 1971 ville statsheraldikern att man skulle ersätta vapnet med en mer överskådlig komposition. Kommunen önskade dock behålla stadens vapen och lät registrera detta i Patent- och registreringsverket år 1974.
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^”Hissö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat/hisso.html. Läst 9 juni 2022.
^”Asa domänreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat/asa-domanreservat.html. Läst 9 juni 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^”Pernilla Tornéus (M) - TromanPublik”. TromanPublik. 23 november 2022. Arkiverad från originalet den 25 december 2022. https://web.archive.org/web/20221225135827/https://vaxjo.tromanpublik.se/viewPerson.jsf?id=7e992714-4451-4ff2-9c82-6d3587a5f54a. Läst 25 december 2022.
^Malin Lauber (S) ny ordförande i kommunstyrelsen från 1 januari 2023 2022-12-25
^AB, Troman (2023-07-30). ”Förtroendevalda i Växjö kommun”. Förtroendevalda i Växjö kommun. https://vaxjo.tromanpublik.se/.
^”Grundskolor”. www.vaxjo.se. Arkiverad från originalet den 29 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230329203335/https://www.vaxjo.se/sidor/forskola-och-skola/skola-6-16-ar/grundskolor.html. Läst 9 juni 2022.
^”Fristående grundskolor”. www.vaxjo.se. https://www.vaxjo.se/sidor/forskola-och-skola/fristaende-forskolor-och-skolor/fristaende-grundskolor.html. Läst 9 juni 2022.
^”Kungsmadskolan - Gymnasieval Växjö”. gymnasieval.vaxjo.se. https://gymnasieval.vaxjo.se/vara-gymnasieskolor/kungsmadskolan. Läst 9 juni 2022.
^”Om Linnéuniversitetet”. Lnu.se. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/. Läst 9 juni 2022.
^”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 9 juni 2022.
^”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
^”Hej Växjö - Besöksguide / Sevärdheter och aktiviteter i Växjö”. Hej Växjö. https://xn--hejvxj-eua0m.se/. Läst 9 juni 2022.
^”Teleborgs Slott - Växjös egna sagoslott från medeltiden”. Hej Växjö. https://xn--hejvxj-eua0m.se/teleborgs-slott/. Läst 9 juni 2022.
Källor
Wingborg, Olle (1983). Litteratur om Växjö. Smålands bibliografi, 0280-7785 ; 1 Landsbibliotekets i Växjö skrifter, 0280-7793 ; 2. Växjö: Smålands bibliografiska sällsk. Libris 7758658. ISBN 91-86494-00-7. http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=1 Arkiverad 31 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.