Området som utgör kommunen domineras av skogs- och jordbruksmark. De är även grunden för två viktiga näringsgrenar; skogs- och jordbruk. Dessa har dock kommit att överskuggas av tillverkningsindustri och turism.
Invånarantalet ökade fram till 1980 men har därefter sjunkit stadigt fram till mitten på 2010-talet då trenden vände. Kommunpolitiken har sedan bildandet dominerats av de borgerliga partierna. Sedan 2014 har kommunen dock styrts av blocköverskridande koalitioner.
I kommunens västra del utgörs berggrunden av urberg med en flack överyta. Den täcks av morän klädd med barrskog samt av isälvsavlagringar i form av rullstensåsar. Öster om centralorten utgörs berggrunden främst av sandsten. Landskapet domineras av en flack och öppen slätt som delvis är uppodlad eller brukas som betesmark. I Kalmarsund finns små öar bestående av flacka moränholmar med ett rikt fågelliv. Udden Örarevet är en utbildad rullstensås.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Torsås kommun
Hela riket
Bebyggelse (4,5 %)
Skog (73,2 %)
Öppen myrmark (0,8 %)
Jordbruksmark (14,5 %)
Övrig mark (6,9 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2023 fanns tre naturreservat i Torsås kommun: Örarevet, Strömby och Gullaboås.[11] Den förstnämnda bildades 2010 och är 239 hektar. Den utgörs av en rullstensås och är en hemvist för fågelarter som kanadagås, vigg, strandskata, roskarl, kentsk tärna och småtärna. Det är begränsad växtlighet men där hittas arter som strandkrypa, kustarun, bunge och klöverärt.[12] Strömby bildades 2002 och är 108,1 hektar. Reservatet domineras av gammal skog. Där trivs flera signalarter och rödlistade växtarter så som vedtrappmossa, tallticka och gransotdyna.[13]
Även Gullaboås bildades 2002. Reservatet omfattar 25,8 hektar och hyser skog i olika åldrar. I reservatet har signalarter som rörsvepemossa, blåmossa, långfliksmossa och gammelgranslav påträffats.[14]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Nämnder
Kommunstyrelse
Avser mandatperioden 2014–2018.
Ordförande
Vice ordförande
Andre vice ordförande
S
Henrik Nilsson Bokor
M
Mona Magnusson
C
Christofer Johansson
[22]
Övriga nämnder
Avser mandatperioden 2014–2018.
Nämnd
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
Bildningsnämnden[23]
S
Sören Bondesson
L
Elsa Jannert
C
Eva-Kristina Berg
Bygg- och miljönämnden[24]
S
Hans Larsson
M
Bengt Rydahl
C
Lisa Klasson
Krisledningsnämnden[25]
S
Henrik Nilsson Bokor
M
Mona Magnusson
C
Christofer Johansson
Socialnämnden[26]
S
Christina Lönnqvist
M
Staffan Kromnow
C
Linda Eriksson
Tekniska nämnden[27]
S
Roland Swedestam
M
Magnus Nilsén
C
Jan-Olof Olsson
Valnämnden[28]
S
Roland Swedestam
M
Marie Palm
C
Frida Portin
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Handel, sjöfart, jord- och skogsbruk var tidigare grunden för det lokala näringslivet. Dessa har kommit att överskuggas av tillverkningsindustri och turism, även om jordbruket på kustslätten och skogsbruket i inlandet fortfarande är av betydelse. Bland industriföretag kan nämnas Yaskawa Nordic AB samt fjädertillverkarna Spring Systems AB och Spinova AB.[9]
Infrastruktur
Transporter
Längs kusten löper Europaväg 22 från söder till norr. Genom kommunen går även länsväg 130.[9]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 6 986 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 251:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Torsås kommun 1970–2020[29]
År
Folkmängd
1970
7 574
1975
7 670
1980
7 923
1985
7 870
1990
7 873
1995
7 852
2000
7 468
2005
7 240
2010
6 962
2015
6 943
2020
7 149
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 679, eller 9,81 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 925 den 31 december 2013). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 391, eller 5,36 %.[30]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Torsås kommun 6 925 personer. Av dessa var 607 personer (8,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[31]
Ett av kulturarven i kommunen är minnesstenen över freden vid Brömsebro. Den restes på en holme i Brömsebäcken, den bäck som utgjorde gränsen mellan Sverige och Danmark men som nu utgör gränsen mellan Kalmar län och Blekinge län.[32] I kommunen finns Olssonska gården som är registrerad som den första handelsboden i Kalmar län. Byggnaden är uppförd på 1700-talet och var en av de ursprungliga gårdarna i kyrkbyn Torsås. Den är förklarad byggnadsminne.[33]
Kommunvapen
Blasonering: Sköld genom ett mantelsnitt delad av rött och av guld, vari en röd torshammare med huvudet uppåt.
Torsås kommunvapen återger ortnamnet, där snittet är "åsen" och hammaren är guden Tors. Det fastställdes för landskommunen 1955 av Kungl. Maj:t och registrerades för kommunen hos PRV1974.
En annan känd symbol för kommunen är Torsåstuppen, en slöjdad tupp gjord ur ett björkstycke.
Se även
Personer med anknytning till Torsås kommun
Referenser
Noter
^Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c] ”Torsås - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tors%C3%A5s. Läst 1 maj 2023.
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/sok.html. Läst 1 maj 2023.
^”Örarevet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/orarevet.html. Läst 1 maj 2023.
^”Strömby”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/stromby.html. Läst 1 maj 2023.
^”Gullaboås”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/gullaboas.html. Läst 1 maj 2023.
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
^ [a b] MP lämnar Torsåssamarbete - P4 Kalmar | Sveriges Radio
^Blå-röd-grönt styre väntar i Torsås - P4 Kalmar | Sveriges Radio
^[1] Arkiverad 17 augusti 2018 hämtat från the Wayback Machine., Kommunfullmäktige.
^[2] Arkiverad 24 september 2017 hämtat från the Wayback Machine., Kommunstyrelsen.
^[3] Arkiverad 9 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine., Bildningsnämnden.
^[4] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine., Bygg- och miljönämnden.
^[5] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine., Krisledningsnämnden.
^[6] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine., Socialnämnden.
^[7] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine., Tekniska nämnden.
^[8] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine., Valnämnden.
^”SCB - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2020.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.
^Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
^”Fredsstenen i Bröms”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/kulturmiljoer/fredsstenen-i-broms.html. Läst 1 maj 2023.
^”Olssonska”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/kulturmiljoer/olssonska.html. Läst 1 maj 2023.