Skiffersnårsparv
| Skiffersnårsparv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Amerikanska sparvar Passerellidae |
| Släkte | Atlapetes |
| Art | Skiffersnårsparv A. schistaceus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Atlapetes schistaceus | |
| Auktor | (Boissonneau, 1840) |
| Utbredning | |
 | |
Skiffersnårsparv[2] (Atlapetes schistaceus) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3]
Utseende
Skiffersnårsparven är en mestadels grå sparv. Huvudteckningen är pregnant med rostbrun hjässa, vit strupe och svart mustaschstreck. Vissa bestånd har vitt på handpennornas bas.
Utbredning och systematik
Skiffersnårsparven delas in i två grupper av sammanlagt fyra underarter med följande utbredning:[4]
- A. s. schistaceus – västra och centrala Anderna i Colombia och Ecuador
- A. s. tamae – Anderna i östra Colombia och sydvästra Venezuela (Táchira)
- A. s. fumidus – Sierra de Perijá (Colombia / Venezuela)
- A. s. castaneifrons – Anderna i västra Venezuela (Trujillo, Mérida och östra Táchira)
Junínsnårsparven kategoriserades tidigare som underart till skiffersnårsparven, men denna urskiljs sedan 2016 som egen art av Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN, sedan 2024 även av IOC.
Familjetillhörighet
Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[5][6][7][8] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[8]
Levnadssätt
Skiffersnårsparven är en bergslevande fågel som hittas i snåriga miljöer på mellan 2500 och 3500 meters höjd. Den ses vanligen i par, födosökande lågt i vegetationen, ibland som en del av kringvandrande artblandade flockar.
Status
IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]
Noter
- ^ [a b] Birdlife International 2016 Atlapetes schistaceus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetCC - ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
- ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
- ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
- ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
Externa länkar
Wikispecies har information om Atlapetes schistaceus.Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Atlapetes schistaceus.Bilder & media- Läten på xeno-canto.org
|
