Planckpartikel

En planckpartikel är en hypotetisk partikel vilken definieras som ett litet svart hål vars comptonvåglängd är lika med dess schwarzschildradie.[1] Således är dess massa ungefär planckmassan, och dess comptonvåglängd och schwarzschildradie är ungefär plancklängden.[2] Planckpartiklar används ibland som en övning för att definiera planckmassan och plancklängden,[3] och spelar en viktig roll i vissa modeller av universums utveckling under planckepoken.[4]

Jämfört med en proton exempelvis, så skulle planckpartikeln vara extremt liten (dess radie är lika med plancklängden, vilket är ungefär 10−20 gånger protonens radie) och väldigt massiv (planckmassan är 1019 gånger protonens massa).[5] Planckpartikeln skulle också ha en mycket kortvarig existens; den skulle förintas på grund av hawkingstrålning efter cirka 5 × 10−39 sekunder.

Härledning

Den vanligaste definitionen är, bland många varierande åsikter kring dess korrekta definition, att en planckpartikel är en partikel vars comptonvåglängd är densamma som dess schwarzschildradie. Detta medför förhållandet

λ = h m c = 2 G m c 2 {\displaystyle \lambda ={\frac {h}{mc}}={\frac {2Gm}{c^{2}}}}

vilket ger att partikelns massa är

m = h c 2 G {\displaystyle m={\sqrt {\frac {hc}{2G}}}}

Denna massa är π {\textstyle {\sqrt {\pi }}} ≈ 1,772 gånger större än planckmassan. Samtidigt kommer dess radie att vara comptonvåglängden

r = h m c = 2 G h c 3 {\displaystyle r={\frac {h}{mc}}={\sqrt {\frac {2Gh}{c^{3}}}}}

Plancklängden P {\displaystyle \ell _{\mathrm {P} }} definieras som

P = r 2 π = G c 3 {\displaystyle \ell _{\mathrm {P} }={\frac {r}{2{\sqrt {\pi }}}}={\sqrt {\frac {\hbar G}{c^{3}}}}}

Dimensioner

Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Egen forskning? (2023-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Med hjälp av ovanstående härledningar kan vi ersätta de universella konstanterna h {\textstyle h} , G {\textstyle G} och c {\textstyle c} , och bestämma fysiska värden för partikelns massa och radie. Vid antagandet att denna radie representerar en sfär med homogen densitet, kan vi bestämma partikelns volym och densitet.

Fysikaliska dimensioner av en planckpartikel
Parameter Dimension Uttryck Numeriska värden i SI-enheter Numeriska värden i planckenheter
Massa M h c 2 G {\displaystyle {\sqrt {\frac {hc}{2G}}}} 3,85763 × 10−8 kg 1,7724 m P {\displaystyle m_{\text{P}}}
Radie L 2 h G c 3 {\displaystyle {\sqrt {\frac {2hG}{c^{3}}}}} 5,72947 × 10−35 m 3,5449 l P {\displaystyle l_{\text{P}}}
Maximal laddning Q h c 2 k e {\displaystyle {\sqrt {\frac {hc}{2k_{\text{e}}}}}} 2,86474 × 10−18 C 1,7724 q P {\displaystyle q_{\text{P}}}
Volym L3 8 3 π 2 h 3 G 3 c 9 {\displaystyle {\frac {8}{3}}\pi {\sqrt {\frac {2h^{3}G^{3}}{c^{9}}}}} 7,87827 × 10−103 m3 186,6137 l P 3 {\displaystyle l_{\text{P}}^{3}}
Densitet M L−3 3 c 5 16 π h G 2 {\displaystyle {\frac {3c^{5}}{16\pi hG^{2}}}} 4,89655 × 1094 kg m−3 0.0095 ρ P {\displaystyle \rho _{\text{P}}}
Livstid T 5120 π 2 h G 2 c 5 {\displaystyle 5120\pi ^{2}{\sqrt {\frac {hG}{2c^{5}}}}} 4,826512 × 10−39 s 89524,9652 t P {\displaystyle t_{\text{P}}}

Se även

Referenser

  1. ^ Deza, Michel M.; Deza, Elena (1 juni 2009) (på engelska). Encyclopedia of Distances (1). Berlin: Springer. sid. 433. Libris 11556245. ISBN 978-3-642-00234-2. OCLC 424512032. https://books.google.com/books?id=LXEezzccwcoC&pg=PA433. Läst 19 juli 2020 
  2. ^ Hoyle, Fred (1993). ”Light element synthesis in Planck fireballs” (på engelska). Astrophysics and Space Science (Kluwer Academic Publishers) 198 (2): sid. 177–193. doi:10.1007/BF00644753. Bibcode:1992Ap&SS.198..177H. ISSN 0004-640X. OCLC 4670603056. http://adsabs.harvard.edu/full/1992Ap%26SS.198..177H. Läst 19 juli 2020. 
  3. ^ Frieden, B. Roy; Gatenby, Robert A. (2007) (på engelska). Exploratory Data Analysis Using Fisher Information (1). London: Springer. sid. 163. Libris 12061281. ISBN 978-1-84628-777-0. OCLC 649421936. https://books.google.com/books?id=qw5ka5HezacC&pg=PA163. Läst 19 juli 2020 
  4. ^ Harrison, Edward Robert (2000) (på engelska). Cosmology: The Science of the Universe (2). Cambridge: Cambridge University Press. sid. 424. Libris 5027360. ISBN 0-521-66148-X. OCLC 40632707. https://books.google.se/books?id=kNxeHD2cbLYC&pg=PA424&hl=sv&source=gbs_selected_pages&cad=2#v=onepage&q&f=false. Läst 20 juli 2020 
  5. ^ Harrison 2000, sid. 478.
v  r
Svarta hål
Typer
Schwarzschild · Roterande · Laddad · Virtuell · Kugelblitz · Primordial · Planckpartikel
Storlekar
Mikroskopiska (Extrema · Elektronära) · Stellära (Mikrokvasar) · Mellanmassiva · Supermassiva (Aktiv galaxkärna · Kvasar · Blasar)
Formation
Egenskaper
Gravitationell singularitet (Ringularitet · Satser) · Händelsehorisont · Fotonsfär · Innersta stabila omloppsbanan · Ergosfär (Penroseprocessen · Blandford–Znajek-processen) · Ackretionsskiva · Hawkingstrålning · Gravitationslins · Bondiackretion · M–sigma-relationen · Kvasiperiodisk oscillation · Termodynamik (Immirzis parameter) · Schwarzschildradie · Spaghettifikation
Problem
Komplementaritetet · Informationsparadoxen · Kosmisk censurförmodan · ER=EPR · Sista parsecproblemet · Brandvägg · Holografiska principen · Satsen om skallighet
Metriker
Schwarzschild (Härledning) · Kerr · Reissner–Nordström · Kerr–Newman · Hayward
Alternativ
Icke-singulära svarta hål · Svart stjärna · Mörk stjärna · Stjärna av mörk energi · Gravastjärna · Magnetosfäriskt evigt kollapsande objekt · Planckstjärna · Q-stjärna · Nystan
Analoger
Optiska svarta hål · Soniska svarta hål
Listor
Svarta hål · Massivaste · Närmaste · Kvasarer · Mikrokvasarer
Relaterat
Black Hole Initiative · Stjärnfarkost med svarta hål som drivmedel · Kompakt objekt · Exotisk stjärna (Kvarkstjärna · Preonstjärna) · Gammablixtföregångare · Hyperkompakt stjärnsystem · Membranparadigm · Naken singularitet · Kvasistjärna · Rossi X-ray Timing Explorer · Tidslinje över svarta hålens fysik · Vitt hål · Maskhål
Kategori Kategori · Commons Commons