Partitionsfunktion (statistisk fysik)

En partitionsfunktion eller tillståndssumma (ofta betecknat Z eller Q) beskriver statistiska egenskaper hos ett system i termodynamisk jämvikt. Partitionsfunktionen är en summa eller integral över alla möjliga tillstånd i systemet[1] och beror på tillståndsfunktioner som temperatur och volym. De flesta variabler i ett system, t.ex. entalpi, Gibbs fria energi, entropi och tryck kan uttryckas med hjälp av partitionsfunktionen. Varje partitionsfunktion är knuten till en statistisk ensemble; man talar t.ex. om den kanoniska partitionsfunktionen och den storkanoniska partitionsfunktionen.

Härledning[2]

Vi utgår från den generella entropidefinitionen,

S = k B i P i ln P i {\displaystyle S=-k_{B}\sum _{i}P_{i}\ln P_{i}\,}

där k B {\displaystyle k_{B}} är Boltzmanns konstant och P i {\displaystyle P_{i}} sannolikheten för att systemet är i tillstånd i {\displaystyle i} , och gör följande antaganden:

(1) i P i = 1 {\displaystyle \sum _{i}P_{i}=1} (Systemet befinner sig i något tillstånd)

(2) i P i E i = E {\displaystyle \sum _{i}P_{i}E_{i}=\langle E\rangle } (Medelvärdet av energin är bevarad)

För ett system i jämvikt är entropin S {\displaystyle S} maximerad. Vi vill nu optimera S {\displaystyle S} med inskränkningarna (1) och (2) ovan med Lagranges multiplikatormetod och inför parametrarna α {\displaystyle \alpha } och β {\displaystyle \beta } för dessa två. Det är praktiskt att göra beräkningarna med dimensionslösa storheter, så vi optimerar S / k B {\displaystyle S/k_{B}} .

Vi bildar Lagrangefunktionen L {\displaystyle L}

(3) L = i P i log P i + α ( i P i 1 ) + β ( i P i E i E ) {\displaystyle L=\sum _{i}P_{i}\log P_{i}+\alpha {\Big (}\sum _{i}P_{i}-1{\Big )}+\beta {\Big (}\sum _{i}P_{i}E_{i}-\langle E\rangle {\Big )}} .

Minimering av denna med avseende på sannolikheten för tillstånd i {\displaystyle i} ger

(4) P i L = 0 ln P i + 1 + α + β E i = 0 {\displaystyle {\partial \over \partial P_{i}}L=0\longrightarrow \ln P_{i}+1+\alpha +\beta E_{i}=0}

(5) ln P i = ( 1 + α + β E i ) P i = e ( 1 + α + β E i ) {\displaystyle \ln P_{i}=-(1+\alpha +\beta E_{i})\longrightarrow P_{i}=e^{-(1+\alpha +\beta E_{i})}}

och lösningarna ges av denna ekvation under villkoren (1) och (2). Vi kan identifiera tillståndssumman Z = e ( 1 + α ) {\displaystyle Z=e^{-(1+\alpha )}} , vilket genom kombination med (2) ger

(6) i P i = 1 Z i e β E i Z = i e β E i {\displaystyle \sum _{i}P_{i}={\frac {1}{Z}}\sum _{i}e^{-\beta E_{i}}\longrightarrow Z=\sum _{i}e^{-\beta E_{i}}}

Här ser vi att Z {\displaystyle Z} är en summa över tillstånd.

För att ta reda på vad β {\displaystyle \beta } är behöver vi göra några steg till. Från (2) och (5) har vi

(7) E = 1 Z i E i e β E i = 1 Z β Z E = β ln Z {\displaystyle \langle E\rangle ={\frac {1}{Z}}\sum _{i}E_{i}e^{-\beta E_{i}}=-{\frac {1}{Z}}{\partial \over \partial \beta }Z\longrightarrow \langle E\rangle =-{\partial \over \partial \beta }\ln {Z}} .

Insättning av (5) och (6) i generella entropidefinitionen ger

(8) S = k B i P i ln P i = k B ( 1 Z i e β E i ( β E i + ln Z ) ) = k B ( β E + ln Z ) {\displaystyle S=-k_{B}\sum _{i}P_{i}\ln P_{i}=k_{B}{\Big (}{\frac {1}{Z}}\sum _{i}e^{-\beta E_{i}}(\beta E_{i}+\ln {Z}){\Big )}=k_{B}{\big (}\beta \langle E\rangle +\ln {Z}{\big )}} .

Vi bildar differentialen till S,

(9) d S = k B ( β d E + E d β + β ln Z d β ) {\displaystyle \operatorname {d} \!S=k_{B}{\Big (}\beta \operatorname {d} \!\langle E\rangle +\langle E\rangle \operatorname {d} \!\beta +{\partial \over \partial \beta }\ln {Z}\operatorname {d} \!\beta {\Big )}} .

Från definitionen av temperatur fås då

(10) T = E S = 1 k B β β = 1 k B T {\displaystyle T={\partial {\langle E\rangle } \over \partial S}={\frac {1}{k_{B}\beta }}\longrightarrow \beta ={\frac {1}{k_{B}T}}} .

β {\displaystyle \beta } är alltså proportionell mot inversen av temperaturen.

Kanoniska partitionsfunktionen

En kanonisk ensemble kännetecknas av att antalet partiklar, volym och temperatur är konstanta. Konstant temperatur upprätthålls genom att systemet är i termisk kontakt med ett värmebad som antas vara mycket större än systemet. Om system och värmebad är klassiska och att de antar diskreta tillstånd kan man visa att sannolikheten p m {\displaystyle p_{m}} för att systemet ska befinna sig i ett tillstånd med energi E m {\displaystyle E_{m}} är proportionell mot exp ( E m k B T ) {\displaystyle \exp {\Big (}{-{\frac {E_{m}}{k_{B}T}}}{\Big )}} . Eftersom summan av sannolikheten för alla tillstånd ska bli 1 följer då att

p m = 1 Z e E m k B T , {\displaystyle p_{m}={\frac {1}{Z}}e^{-{\frac {E_{m}}{k_{B}T}}},}

där

Z = m e E m k B T {\displaystyle Z=\sum _{m}e^{-{\frac {E_{m}}{k_{B}T}}}}

är partitionsfunktionen. Denna beror i detta fall explicit av temperaturen och implicit, via energierna, av andra tillståndsvariabler.

Om systemet istället är kontinuerligt kan partitionsfunktionen skrivas som

Z = 1 h 3 e H ( q , p ) k B T   d 3 q   d 3 p {\displaystyle Z={\frac {1}{h^{3}}}\int \mathrm {e} ^{-{\frac {H(q,p)}{k_{B}T}}}~d^{3}q~d^{3}p}

där h {\displaystyle h} är Plancks konstant, H ( q , p ) {\displaystyle H(q,p)} är systemets hamiltonian, q {\displaystyle q} är generaliserade lägeskoordinater och p {\displaystyle p} är generaliserade rörelsemängder.

Partitionsfunktioner för delsystem

Om ett system kan delas upp i N {\displaystyle N} delsystem med försumbar växelverkan, kan den totala partitionsfunktionen skrivas som produkten av delsystemens partitionsfunktioner z i {\displaystyle z_{i}} ,

Z = i = 1 N z i . {\displaystyle Z=\prod _{i=1}^{N}z_{i}.} .

Om delsystemen har samma egenskaper och urskiljbara, som t.ex. i en kristall, fås

Z = z N . {\displaystyle Z=z^{N}.}

Om delsystemen inte är urskiljbara, vilket t.ex. gäller för molekyler i en gas, behöver produkten delas med N ! {\displaystyle N!} för att inte räkna samma mikrotillstånd flera gånger, så

Z = z N N ! {\displaystyle Z={\frac {z^{N}}{N!}}} .

Källor

  1. ^ ”Partitionsfunktion”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/partitionsfunktion. Läst 7 augusti 2016. 
  2. ^ ”The Boltzmann distribution | The Theoretical Minimum” (på engelska). theoreticalminimum.com. https://theoreticalminimum.com/courses/statistical-mechanics/2013/spring/lecture-4. Läst 26 juni 2018.