Mertens sats

Inom talteori är Mertens sats tre resultat från 1874 relaterade till primtalens densitet bevisade av Franz Mertens. Mertens sats kan även referera till hans sats inom analys.

Teoremen

I följande betecknar p n {\displaystyle p\leq n} alla primtalen mindre eller lika stora som n.

Mertens första sats:

p n ln p p ln n {\displaystyle \sum _{p\leq n}{\frac {\ln p}{p}}-\ln n}

har absolut värde mindre eller lika stort som 2 för alla n 2 {\displaystyle n\geq 2} .

Mertens andra sats:

lim n ( p n 1 p ln ln n M ) = 0 {\displaystyle \lim _{n\to \infty }\left(\sum _{p\leq n}{\frac {1}{p}}-\ln \ln n-M\right)=0}

där M är Meissel–Mertens konstant. Mer precist bevisar Mertens att uttrycket inom gränsvärdet har absolut värde mindre eller lika stort som

4 ln ( n + 1 ) + 2 n ln n {\displaystyle {\frac {4}{\ln(n+1)}}+{\frac {2}{n\ln n}}}

för alla n 2 {\displaystyle n\geq 2} .

Mertens tredje sats:

lim n ln n p n ( 1 1 p ) = e γ , {\displaystyle \lim _{n\to \infty }\ln n\prod _{p\leq n}\left(1-{\frac {1}{p}}\right)=e^{-\gamma },}

där γ är Eulers konstant.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mertens' theorems, 20 december 2013.