Lynda Benglis
Lynda Benglis | |
Född | 25 oktober 1941[1][2][3] (82 år) Lake Charles[4][5][6], USA |
---|---|
Medborgare i | USA[7][8] |
Sysselsättning | Målare[9], videokonstnär[8][4][9], fotograf[4][9], skulptör[10][4][9], performancekonstnär[10][11] |
Arbetsgivare | School of Visual Arts |
Utmärkelser | |
Guggenheimstipendiet (1975)[12] | |
Redigera Wikidata |
Lynda Benglis, född 25 oktober 1941 i Lake Charles, Louisiana, är en amerikansk konstnär, som bland annat gjort sig känd för sina vaxmålningar, latexskulpturer och sin feministiska konstnärliga praktik.[13][14]
Biografi
Lynda Benglis studerade på Newcomb College i New Orleans, där hon tog en kandidatexamen 1964. Hon flyttade därefter till New York.[15] Hon uttrycker sig med organiska former i sina verk och är influerad av bland andra Barnett Newman och Andy Warhol.[16] I sina tidiga verk använder hon sig av bivax, senare av polyuretan under 1970-talet och därefter av guld, zink och aluminium och andra metaller.[16] Hon var kontroversiell fram till 1980-talet, främst därför att hon hade tydliga sexuella referenser.[17]
Som många andra konstnärer vid denna tid experimenterade Lynda Benglis med slungande och droppande målningsmetoder i Jackson Pollocks efterföljd.[18]
År 1971 började hon samarbeta med Robert Morris, och gjorde videoverken Mumble (1972) och Morris Exchange (1973).[17] Benglis gjort ett antal videofilmer under 1970-talet, i vilka hon arbetade med frågor som självbild och kvinnoidentitet.[19]
Annons i Artforum
Lynda Benglis kände sig åsidosatt i en mansdominerad konstvärld och gjorde satir på pinuppbilder och Hollywood-artister. Hon valde en serie tidningsannonser som medium, en bildsvit som avslutades med en särskilt kontroversiell bild i utgåvan av Artforum i november 1974. I denna poserade hon med en stor latexdildo iklädd endast solglasögon som reklam för hennes nästkommande utställning på Paula Cooper Gallery.[14]
Lynda Benglis anses vara ett tidigt exempel på arbete med genusperformance.[20]
Senare utställningar
Lynda Benglis första retrospektiva utställning i Europa visades november 2009 - januari 2010 på Irish Museum of Modern Art i Dublin i Irland.[21]
Källor
Noter
- ^ läs online, rkd.nl , läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Lynda Benglis, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 103533, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Lynda Benglis, CLARA (på engelska), CLARA-id: 559, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] läs online, vocab.getty.edu .[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 103533.[källa från Wikidata]
- ^ Directory of Southern Women Artists, The Johnson Collection.[källa från Wikidata]
- ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 471, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] RKDartists-ID: 103533, läs online, läst: 9 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Artnet, Artnet konstnärs-ID: lynda-benglis.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 26264, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 103533, läs online, läst: 10 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Guggenheim fellow-ID: lynda-benglis.[källa från Wikidata]
- ^ Lydia Morrish Lynda Benglis: ‘You cannot kill creativity’, Dazed, läst 2016-07-30
- ^ [a b] Doss, Erika (2002). ”Feminist Art and Black Art”. Twentieth-Century American Art. Oxford History of Art. Oxford: Oxford University Press. sid. 184. ISBN 0-19-284239-0
- ^ ”Cheim & Read”. Lynda Benglis Artist Page. Arkiverad från originalet den oktober 17, 2011. https://web.archive.org/web/20111017114353/http://www.cheimread.com/artists/lynda-benglis/?view=bio. Läst 18 oktober 2011.
- ^ [a b] Krane, Susan (Spring-Summer 1992). ”Lynda Benglis: Dual Natures”. Woman's Art Journal (Atlanta : High Museum of Art, 1990.) 3 (1): sid. 54. ISBN 0-939802-63-5.
- ^ [a b] Joy, C. (2007). ”Benglis, Lynda”. Grove Art Online. Oxford University Press. http://www.groveart.com/shared/views/article.html?section=art.007881. Läst 24 juni 2007.
- ^ Jones, Amelia (1998). Body Art/Performing the Subject. Minneapolis: University of Minnesota Press. sid. 96–97. ISBN 0-8166-2773-8
- ^ Richmond, Susan. "The Ins and Outs of Female Sensibility: A 1973 Video by Lynda Benglis". Camera Obscura. 23.3 (2008): 80-109.
- ^ Richmond, Susan. "”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100829124953/http://www.ktpress.co.uk/nparadoxavolumes.htm. Läst 21 mars 2010. " "Sizing Up the Dildo: Lynda Benglis' Artforum Advertisement as a Feminist Icon", n.paradoxa 15 (January 2005): 24-34.
- ^ Douglas, Sarah. “My Brilliant Career: Lynda Benglis” Art+Auction, November 2009.
Externa länkar
- Den kontroversiella bilden i Artfoum november 1974
- Vittorio, 1979, guld, gips, bomull, i National Gallery of Arts samling
|