Halvar Björk

Halvar Björk
FöddErik Halvar Bertil Björk
22 september 1928
Borgvattnet, Jämtland
Död12 november 2000 (72 år)
Huddinge, Stockholms län
Guldbaggen
1968 för "bästa manliga huvudroll" i Badarna
IMDb SFDb

Erik Halvar Bertil Björk, född 22 september 1928 i Borgvattnet, Jämtland, död 12 november 2000 i Huddinge,[1] var en svensk skådespelare.

Biografi

Björk (andra från vänster) tillsammans med TV-teaterensemblen säsongen 1960/1961.

Björk ville som ung utbilda sig till präst men ändrade sig och arbetade bland annat som skogsarbetare, flottare och hovmästare. Han var medlem i en lokal teaterförening i Borgvattnet där han år 1951 fick huvudrollen i ett bygdespel, Vestvattentjuven, skrivet av Borgvattnetprästen Erik Lindgren ("spökprästen").[2][3][4] Efter detta kom han att helt satsa på skådespelarkarriären. Björk studerade vid Calle Flygare Teaterskola i Stockholm innan han fick engagemang vid Wasa Teater i Finland 1954–1959. Han ingick sedan i ensemblen vid TV-teatern i Sveriges Television från 1960 och kom till den blivande fasta hemmascenen, Malmö stadsteater, 19621988. Han gjorde där ett sjuttiotal roller, såväl dramatiska som komiska. Efter att ha gått i pension spelade han bland annat på Stockholms Stadsteater.[5]

Han medverkade också i ett stort antal långfilmer såsom Ingmar Bergmans Höstsonaten (mot Ingrid Bergman och Liv Ullman), och Söndagsbarn, Jan Troells Utvandrarna och Nybyggarna, Beppe Wolgers Dunderklumpen!, Yngve Gamlins prisbelönta Jakten och Badarna, Vilgot Sjömans Tabu och Fallgropen, samt uppskattade TV-serier som Hedebyborna, Träpatronerna, Skånska mord och Kejsarn av Portugallien.[6]

Han belönades 1966 med Kvällspostens Thaliapris och 1968 med en Guldbagge som Bästa skådespelare för sin roll i Badarna.

Åren 1983–1997 var Björk regissör för ArnljotspelenFrösön.

Filmografi (urval)

TV-produktioner (urval)

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1957 Sigurd Helmer, biskop Herren och hans tjänare
Axel Kielland
Ragnar Thell Wasa Teater[7]
1963 Den inbillade sjuke (Le Malade imaginaire)
Molière
Hans Abramson Malmö stadsteater
1965 Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Josef Halfen Malmö stadsteater
Lyckliga draken
Gabriel Cousin
Josef Halfen Malmö stadsteater
Fallet Oppenheimer
Heinar Kipphardt
Eva Sköld Malmö stadsteater
Djävulens följe (The Devils)
John Whiting
Lennart Olsson Malmö stadsteater
1966 Mordet på Marat
Peter Weiss
Jan Lewin Malmö stadsteater
1967 Å, vilken härlig fred!
Hans Alfredson och Tage Danielsson
Jan Lewin Malmö stadsteater
1968 Mutter Courage och hennes barn
Bertolt Brecht
Jan Lewin Malmö stadsteater
1974 Jag vill träffa Mjosov
Valentin Katajev
Andris Blekte Malmö stadsteater
1975 Herrn går på jakt
Georges Feydeau
Andris Blekte Malmö stadsteater
1976 Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Andris Blekte Malmö stadsteater
1978 Fader Willibald Röde Orm från Kullen
Lars Björkman, Pierre Fränckel och Bengt-Arne Wallin
Pierre Fränckel
Conny Borg
Malmö stadsteater[8]
1984 Doktorn klipper till (Tailleur pour dames)
Georges Feydeau
Andris Blekte Malmö stadsteater
1989 Karl Joseph
Fotograf
Besökare
Botho Strauss
Jan Maagaard Stockholms stadsteater

Radioteater

Roller

År Roll Produktion Regi
1965 Göran Hagman, ingenjör Den försvunne disponenten
Folke Mellvig
Lennart Olsson[9]

Referenser

Tryckta källor

Noter

  1. ^ Halvar Björk död i cancer, Aftonbladet, 2000-11-13
  2. ^ Bild från Västvattentjuven 1951 i Jamtlis bildarkiv
  3. ^ Borgvattnets Prästgård & Vandrarhem – Historia om byn
  4. ^ ”Borgvattnets Prästgård & Vandrarhem – Prästen Erik Lindgren”. https://borgvattnet.eu/praster/#erik-lindgren. Läst 23 juli 2021. 
  5. ^ Norrländsk uppslagsbok, Band 1, 1993
  6. ^ Halvar Björk på Svensk Filmdatabas
  7. ^ S B-l (25 april 1957). ”Laddad teatervecka i Helsingfors”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-04-25/112/16. Läst 10 juni 2018. 
  8. ^ Bengt Jahnsson (23 september 1978). ”'Röde Orm' som musical i Malmö gör stor succé”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1978-09-23/259/11. Läst 22 augusti 2015. 
  9. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 39. 22 maj 1965. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-05-22/137/39. Läst 19 december 2021. 

Externa länkar

v  r
Guldbaggen för bästa manliga huvudroll
1963–1979
Keve Hjelm (1963/64) · Jarl Kulle (1964/65) · Thommy Berggren (1965/66) · Per Oscarsson (1966/67) · Halvar Björk (1967/68) · Roland Hedlund (1968/69) · Carl-Gustaf Lindstedt (1969/70) · Eddie Axberg (1971/72) · Gösta Ekman (1972/73) · Allan Edwall (1973/74) · Göran Stangertz (1974/75) · Toivo Pawlo (1975/76) · Håkan Serner (1976/77) · Anders Lönnbro (1977/78) · Anders Åberg (1978/79)
1980–1999
Peter Lindgren (1979/80) · Ingvar Hirdwall (1980/81) · Stellan Skarsgård (1981/82) · Jarl Kulle (1982/83) · Sven Wollter (1984) · Anton Glanzelius (1985) · Erland Josephson (1986) · Max von Sydow (1987) · Tomas Bolme (1988) · Stellan Skarsgård (1989) · Börje Ahlstedt (1990) · Lasse Åberg (1991) · Rolf Lassgård (1992) · Sven Lindberg (1993) · Sven-Bertil Taube (1994) · Loa Falkman (1995) · Max von Sydow (1996) · Göran Stangertz (1997) · Krister Henriksson (1998) · Björn Kjellman (1999)
2000–2019
Kjell Bergqvist (2000) · Sven Wollter (2001) · Michael Nyqvist (2002) · Jonas Karlsson (2003) · Robert Gustafsson (2004) · Krister Henriksson (2005) · Gustaf Skarsgård (2006) · Michael Segerström (2007) · Mikael Persbrandt (2008) · Claes Ljungmark (2009) · Joel Kinnaman (2010) · Sven-Bertil Taube (2011) · Johannes Brost (2012) · Mikael Persbrandt (2013) · Sverrir Gudnason (2014) · Rolf Lassgård (2015) · Anders Mossling (2016) · Fares Fares (2017) · Joakim Sällquist (2018) · Levan Gelbakhiani (2019)
2020–
Uje Brandelius (2020) · Jonas Karlsson (2021) · Granit Rushiti (2022) · Joel Spira (2023)
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 48882357LCCN: no2001067062ISNI: 0000 0001 1443 4684GND: 1062177525BNF: cb14033437h (data)NKC: xx0154906BNE: XX1599975