Gruvvatten

Dagbrott i Bolidens Aitikgruva med ansamling gruvvatten i botten.

Gruvvatten är vatten som används i en gruvdrift eller som kommer in i gruvområde oavsiktligen via nederbörd, ytvattendrag eller grundvattenflöde. Vatten som finns i ett gruvområde kan återanvändas många gånger.[1] Gruvvatten som lämnar gruvområdet är vanligtvis klassat som gruvavfall.[1] Processvatten, processavfallsflöden, kontaktvatten, gruvdräneringsvatten är olika typer av gruvvatten.[2] I Sverige regleras utsläpp av gruvvatten från gruvområden av gruvans miljötillstånd där det bland annat specifieras vilka halter av metaller eller andra ämnen i gruvvattnet är tillåtna.[1]

Dagbrott som drivs under grundvattenytan får inflöde av vatten som kan vara fokuserad, diffus eller bägge.[3] Hanteringen av denna vatten beror mycket på dess mängd vilket i sin tur beror mycket på kringliggande bergets konduktivitet.[3] System av utpumpningsbrunnar kan anläggas kring en dagbrott för att minska grundvattnet som når väggarna eller golvet.[3]

I gruvor underjord i hårt berg är det vanligt att ovanliggande lösa bergarter och jordarter bildar en akvifer.[4] Även sprickor bildade i samband med gruvans tillredning och mineralets brytning kan fyllas med och utgöra akviferer som medför risk för översvämningskatastrofer.[4]

Avsänkningen av grundvattenytan runt en gruva för att främja driften kan leda till marksättning och dithörande skador på infrastruktur.[5] Återställandet av grundvattenytan efter en underjordisk gruvas stängning kan under vissa omständigheter höja markytan med flera decimeter.[6]

Referenser

  1. ^ [a b c] ”Gruvavfall och hur det hanteras”. Sveriges geologiska undersökning. 2 mars 2020. https://www.sgu.se/mineralnaring/gruvor-och-miljopaverkan/gruvavfall-och-hur-det-hanteras/. Läst 21 juni 2024. 
  2. ^ ”Gruvvatten”. SRK. https://www.srk.com/se/tjanster/gruvvatten. Läst 21 juni 2024. 
  3. ^ [a b c] Smith, Leslie (2021) (på engelska). Hydrogeology and Mineral Resource Development. The Groundwater Project. sid. 34-35 
  4. ^ [a b] Huang et al. (2023). ”Study of the mining and aquifer interactions in complex geological conditions and its management” (på engelska). Scientific Reports 13. https://www.nature.com/articles/s41598-023-34947-6. 
  5. ^ Bayer, P., Duran, E., Baumann, R. and Finkel, M. (2008) Optimized groundwater drawdown in a subsiding urban mining area. Journal of Hydrology 365, 95–104.
  6. ^ Vis et al. (2020). ”Depressions caused by localized subsidence in the Netherlands, Belgium and Germany: a link with coal mining?” (på engelska). Proc. IAHS (Tenth International Symposium on Land Subsidence) 382: sid. 201–205. doi:10.5194/piahs-382-201-2020. https://piahs.copernicus.org/articles/382/201/2020/piahs-382-201-2020.pdf.