Carl August von Eschenmayer
Carl August von Eschenmayer | |
Född | 4 juli 1768[1][2][3] Neuenbürg, Tyskland |
---|---|
Död | 17 november 1852[1][2][4] (84 år) Kirchheim unter Teck[5], Tyskland |
Medborgare i | Kungariket Württemberg |
Utbildad vid | Göttingens universitet Tübingens universitet |
Sysselsättning | Filosof, läkare, universitetslärare |
Arbetsgivare | Tübingens universitet |
Redigera Wikidata |
Adam Carl August von Eschenmayer, född den 4 juli 1768 i Neuenbürg i Württemberg, död den 17 november 1852 i Kirchheim unter Teck, var en tysk läkare, filosof och naturforskare.
Eschenmayer var 1818-36 professor i praktisk filosofi och medicin i Tübingen. Han hyllade Kants metafysik och upptog även åtskilligt ur Friedrich von Schellings naturfilosofi, trots att han strängt skilde sig från denne genom antagandet av en omedelbar gudomlig uppenbarelse, oåtkomlig för den rena spekulationen. Bland hans många skrifter kan nämnas: Sätze aus der Naturmetaphysik (1797), Versuch, die Gesetze magnetischer Erscheinungen aus Sätzen der Naturmetaphysik zu entwickeln (1798), Religionsphilosophie (3 band, 1818-24), Die hegelsche Religionsphilosophie verglichen mit dem christlichen Principe (1834), riktad mot Hegel, och Der Ischariotismus unserer Tage (1835), i vilken han uppträdde polemiskt mot Strauss. Han var också en av utgivarna av Archiv für den thierischen Magnetismus (1817–27).
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Proleksis enciklopedija, Karl August Eschenmayer.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Karl August Eschenmayer.[källa från Wikidata]
- ^ Base biographique, Carl-August von Eschenmayer.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
Externa länkar
- Eschenmayer, Adam Karl August i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
|