Breithauptit

Breithauptit
Breithauptit på kalcit från Samsongruvan, St Andreasberg, Harzbergen, Niedersachsen, Tyskland (bildbredd 17 mm)
Kategori	Antimonmineral
Strunz klassificering	2.CC.05
Kemisk formel	NiSb nickelantimonid
Färg	Blek kopparröd, kan ha violett nyans
Förekomstsätt	Kristaller sällsynta, tunna skivformade eller nålliknande, till 1 mm, arborescent, spridd, massiv
Kristallstruktur	Hexagonal
Tvillingbildning	Dubbelplan {1011}
Spaltning	Ingen
Brott	Underkonchoidalt till ojämnt
Hållbarhet	Spröd
Hårdhet (Mohs)	5,5
Glans	Metallisk
Pleokroism	Mycket distinkt
Transparens	Opak
Streckfärg	Rödbrun
Specifik vikt	7,591-8,23 (uppmätt), 8,629 (beräknad)
Referenser	^[1]^[2]^[3]

Breithauptit eller Antimonnicken (kemisk formel NiSb) är ett metalliskt ogenomskinligt kopparrött mineral som kristalliserar i det hexagonala - dihexagonala dipyramidala kristallsystemet. Den är isomorf med magnetkis och nickelin, vanligen i täta kopparröda aggregat med rödbruna streck. Den är vanligtvis massiv till reniform i formen, men observeras som tabellformade kristaller. Den har en Mohs hårdhet på 3,5 till 4 och en specifik vikt på 8,23. Breithauptit förekommer sparsamt i malmgångar med andra antimonmineral och i hydrotermiska kalcitvener tillsammans med kobolt-nickel-silvermalmer.

Den beskrevs första gången 1840 genom fynd från Harz, Niedersachsen, Tyskland, och 1845 i Cobalt- och Thunder Bay-distrikten i Ontario, Kanada. Den fick sitt namn för att hedra den sachsiske mineralogen Johann Friedrich August Breithaupt (1791–1873).