3907 Kilmartin |
Upptäckt[1] |
---|
Upptäckare | Max Wolf |
---|
Upptäcktsplats | Heidelberg |
---|
Upptäcktsdatum | 14 augusti 1904 |
---|
Beteckningar |
---|
MPC-beteckning | (3907) Kilmartin |
---|
Alternativnamn | A904 PC, 1955 MM, 1975 XE2, 1981 DU3[1] |
---|
Uppkallad efter | Pamela M. Kilmartin[2] |
---|
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
---|
Omloppsbana[3] |
---|
Epok: 21 januari 2022 |
Aphelium | 3,130 AU |
---|
Perihelium | 2,458 AU |
---|
Halv storaxel | 2,794 AU |
---|
Excentricitet | 0,1203109 |
---|
Siderisk omloppstid | 4,67 år |
---|
Medelomloppshastighet | 17,82 km/s |
---|
Medelanomali | 20,64° |
---|
Inklination | 11,00° |
---|
Longitud för uppstigande nod | 283,6° |
---|
Periheliumargument | 85,10° |
---|
Fysikaliska data[1] |
---|
Diameter | 8,58 km |
---|
Synodisk rotationsperiod | 3,8 h |
---|
Albedo | 0,501 |
---|
Absolut magnitud (H) | 11,91[3] |
---|
3907 Kilmartin eller A904 PC[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 14 augusti 1904 av den tyske astronomen Max Wolf i Heidelberg. Den är uppkallad efter den nyzeeländska astronomen Pamela M. Kilmartin.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 3907 Kilmartin” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3907. Läst 11 november 2016.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (3907) Kilmartin. Springer Berlin Heidelberg. sid. 332. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3896. Läst 26 juni 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.