Mercatorren serie

Matematikan, Mercator seriea edo Newton–Mercator seriea logaritmo naturalen Taylorren seriea da:[1]

ln ( 1 + x ) = x x 2 2 + x 3 3 x 4 4 + . {\displaystyle \ln(1+x)\;=\;x\,-\,{\frac {x^{2}}{2}}\,+\,{\frac {x^{3}}{3}}\,-\,{\frac {x^{4}}{4}}\,+\,\cdots .}

Idazkera batukaria erabiliz idatzia,

ln ( 1 + x ) = n = 1 ( 1 ) n + 1 n x n . {\displaystyle \ln(1+x)\;=\;\sum _{n=1}^{\infty }{\frac {(-1)^{n+1}}{n}}x^{n}.}

Serieak logaritmo naturalarekin bat egiten du (aldagaia 1 mugitua) −1 < x ≤ 1 denean.

Historia

Nicholas Mercator, Isaac Newton eta Gregory Saint-Vincentek aurkitu zuten seriea, bakoitzak bere aldetik. Mercator-ek lehen aldiz argitaratu zuen 1668ko Logarithmo-technica tratatuan.

Deribazioa

Seriea Taylorren teorema aplikatuz lor daiteke, ln x funtzioaren n. deribatua indukzioaren bidez kalkulatua x = 1 puntuan,

d d x ln x = 1 x {\displaystyle {\frac {d}{dx}}\ln x={\frac {1}{x}}} baldintzatik hasiz.

Bestela

1 t + t 2 + ( t ) n 1 = 1 ( t ) n 1 + t {\displaystyle 1-t+t^{2}-\cdots +(-t)^{n-1}={\frac {1-(-t)^{n}}{1+t}}}

serie geometriko finituarekin has daiteke (t ≠ −1) eta hau lortzen da:

1 1 + t = 1 t + t 2 + ( t ) n 1 + ( t ) n 1 + t . {\displaystyle {\frac {1}{1+t}}=1-t+t^{2}-\cdots +(-t)^{n-1}+{\frac {(-t)^{n}}{1+t}}.}

Beraz:

0 x d t 1 + t = 0 x ( 1 t + t 2 + ( t ) n 1 + ( t ) n 1 + t ) d t {\displaystyle \int _{0}^{x}{\frac {dt}{1+t}}=\int _{0}^{x}\left(1-t+t^{2}-\cdots +(-t)^{n-1}+{\frac {(-t)^{n}}{1+t}}\right)\,dt}

eta gaiz gai integratuz,

ln ( 1 + x ) = x x 2 2 + x 3 3 + ( 1 ) n 1 x n n + ( 1 ) n 0 x t n 1 + t d t . {\displaystyle \ln(1+x)=x-{\frac {x^{2}}{2}}+{\frac {x^{3}}{3}}-\cdots +(-1)^{n-1}{\frac {x^{n}}{n}}+(-1)^{n}\int _{0}^{x}{\frac {t^{n}}{1+t}}\,dt.}

Baldin eta −1 < x ≤1 bada, hondarrak 0-ra jotzen du, n {\displaystyle n\to \infty } doanean.

Adierazpen hori k aldiz gehiago integra daiteke iterazioz, hau lortzeko:

x A k ( x ) + B k ( x ) ln ( 1 + x ) = n = 1 ( 1 ) n 1 x n + k n ( n + 1 ) ( n + k ) , {\displaystyle -xA_{k}(x)+B_{k}(x)\ln(1+x)=\sum _{n=1}^{\infty }(-1)^{n-1}{\frac {x^{n+k}}{n(n+1)\cdots (n+k)}},}

non

A k ( x ) = 1 k ! m = 0 k ( k m ) x m l = 1 k m ( x ) l 1 l {\displaystyle A_{k}(x)={\frac {1}{k!}}\sum _{m=0}^{k}{k \choose m}x^{m}\sum _{l=1}^{k-m}{\frac {(-x)^{l-1}}{l}}}

eta

B k ( x ) = 1 k ! ( 1 + x ) k {\displaystyle B_{k}(x)={\frac {1}{k!}}(1+x)^{k}}

x-ren polinomioak diren.

Erreferentziak

  1. Piskunov, N.. (2009). Kalkulu diferentziala eta integrala. (2. argit. argitaraldia) Udako Euskal Unbertsitatea ISBN 978-84-8438-236-2. PMC 733865801. (Noiz kontsultatua: 2021-12-04).

Kanpo estekak

Autoritate kontrola
  • Wikimedia proiektuak
  • Wd Datuak: Q677568
  • Wd Datuak: Q677568