María Xesús Lama
María Xesús Lama | |
---|---|
(2023) Irudi gehiago | |
Bizitza | |
Jaiotza | Santa Euxea, Guntín (en) , 1964 (59/60 urte) |
Herrialdea | Galizia |
Familia | |
Haurrideak | ikusi
|
Hezkuntza | |
Heziketa | Santiago de Compostelako Unibertsitatea |
Hizkuntzak | galiziera alemana ingelesa |
Jarduerak | |
Jarduerak | filologoa, unibertsitateko irakaslea, idazlea, itzultzailea eta saiakeragilea |
Enplegatzailea(k) | Bartzelonako Unibertsitatea |
Jasotako sariak | ikusi |
María Xesús Lama López (Santa Euxea, Guntín, Lugo, Galizia, 1964) galiziar filologoa, irakaslea, idazlea, saiakeragilea eta itzultzailea da.[1] 2018an, Espainiako Kultura eta Kirol Ministerioak urtero ematen duen Saiakerako Sari Nazionala jaso zuen, Rosalía de Castro. Cantos de independencia y libertad (1837-1863) lanarengatik.[2][3][4]
Biografia
Galego-Portugaldar Filologia eta Hispaniar Filologia ikasi zituen Santiagoko Unibertsitatean 1987an, eta 2002an Bartzelonako Unibertsitatean doktoratu zen. Bere tesian literatura galiziar garaikideari buruz izan zen, zelta material mitiko-jabetzeari eta Bretainiar gaia, hain zuzen ere.
Haren ikerketa Galiziako eraikuntza-prozesu nazionalaren eta literaturaren arteko erlazioan oinarritzen da, eta bere argitalpenen hiru norabide nagusitan garatzen da: Rosalía de Castroren bizitza eta lana, galiziar letren idazle fundatzaile gisa, Galiziako ustezko jatorri zeltaren literatura-tratamendua eta emigrazio edo erbesteko literatura. Alemanetik eta ingelesetik galizierarako itzulpenak ere argitaratu ditu.
Zenbait aldizkari literariotan parte hartzen du.
Argitalpenak
Argitaratutako lan hautatuak:[5][6]
Saiakera
- El celticismo y la problema de Bretaña en la literatura gallega: hacia la construcción de un contradiscurso histórico ficción en la obra de Xosé Luís Méndez Ferrín, 2001, Bartzelonako Unibertsitatea.
- Rosalía de Castro. Cantos de independencia y libertad (1837-1863), 2017, Galaxia.
Itzulpenak
- A vida e o tempo de Diego Xelmírez, A. Fletcher-ena, 1992, Galaxia. Itzulpena Henrique Monteagudorekin.
- Contos, Ernst Hoffmannen lana, 1996, Tris Tram. Itzulpena: Marta Ares Fontelarekin.
- Vinte e nove contos, Quim Monzó, 2008, Sotelo Blanco.
Edizioak
- Cantares Gallegos, Rosalía de Castrorena, 1995 eta 2008, Galaxia.
- Canto do pobo disperso, Valentín Paz-Andraderena, 2012, Consello da Cultura Galega.
Lan kolektiboak
- Actas do VII Congreso Internacional de Estudos Galegos. Mulleres en Galicia. Galicia e os outros pobos da Península.. Bartzelona, 2003, 2007, Edicións do Castro. Helena González Fernándezekin koeditorea.
- Do sentimento á conciencia de Galicia: correspondencia, 1961-1984, Ramón Piñeiro eta Basilio Losadarena, 2009, Galaxia. Argitalpena: Helena González Fernández.
- Ramón Piñeiro. Día das Letras Galegas 2009, 2009, Santiagoko Unibertsitatea.
- 2017 Fervenzas Literarias saria, saiakera/ikerketa liburu onenari, Rosalía de Castro. Cantos de independencia y libertad lanarekin.
- 2018 Espainiako Kultura eta Kirol Ministerioak ematen duen Entsegu Sari Nazionala, Rosalía de Castro. Cantos de independencia y libertad lanarengatik.[2]
- Rosalía de Castro Fundazioaren Baltar Feijoo saiakera-saria, Rosalía de Castro. Cantos de independencia y libertad lanarengatik.
Erreferentziak
- ↑ (Gaztelaniaz) lecturalia.com. «María Xesús Lama: libros y biografía autora» Lecturalia (Noiz kontsultatua: 2024-04-25).
- ↑ a b María Xesús Lama, Premio Nacional de Ensayo 2018. Ministerio de Cultura y Deporte 8/11/2018.
- ↑ «María Xesús Lama López | ADHUC» www.ub.edu (Noiz kontsultatua: 2024-04-25).
- ↑ (Gaztelaniaz) País, El; Roca, Ana Teresa. (2018-11-08). «María Xesús Lama gana el Premio Nacional de Ensayo por una biografía de Rosalía de Castro» El País ISSN 1134-6582. (Noiz kontsultatua: 2024-04-25).
- ↑ «María Xesús Lama López | Universitat de Barcelona - Academia.edu» ub.academia.edu (Noiz kontsultatua: 2024-04-25).
- ↑ (Gaztelaniaz) «María Xesús Lama López» Dialnet (Noiz kontsultatua: 2024-04-25).
Kanpo estekak
- Datuak: Q12393058
- Multimedia: María Xesús Lama / Q12393058